Ärtsoppa och förskott
Ville hette en finländare som jobbade på Holmens. När han besökte sin födelseort i mellersta Finland så träffade han sin bäste kompis Kalle. Då frågade Kalle: - Tror du Ville att jag skulle kunna få jobba där du jobbar? Då svarade Ville: - Det får du säkert därför att personalomsättningen är ganska stor. Då sa Kalle att han inte kunde svenska, men Ville sa: - Du behöver bara kunna två svenska ord i början: Ärtsoppa och förskott.
Och Kalle kom till Hallstavik. På personalkontoret frågade personalchefen Åke Melin om hans personuppgifter och andra saker via en tolk. Samtidigt var där en svenska som hette Kajsa som även hon sökte efter ett jobb. Och personalchefen sa att båda kan börja som hjälprullare på 11: an nu på måndag.
Nästa dag anmälde sig Kalle till en frivillig kvällskurs i svenska och då hade han tur: Kursledaren var en svenska som hade lärt sig finska så att hon kunde hjälpa nybörjare att översätta. Det är mycket viktigt att språkläraren och eleven har ett gemensamt språk, vilket det än må vara.
Redan under första arbetsdagen tittade Kalle över en pappersrulle länge och djupt in i Kajsas vackra, svenska ögon – och då var han såld!
Efter några veckor sa arbetsledaren till Kajsa att hon skulle börja jobba på emballeringen och till Kalle att han kan börja lära sig sköta rullmaskinen och Matti kan visa hur man gör. Kajsa och Kalle började sällskapa och när de promenerade tillsammans brukade de stanna till vid Hallstaviks Kysspark.
Sällskapandet hade gått så långt att de ville gifta sig, men att de gärna skulle åka till nordligaste Lappland i början av november för att hålla sitt bröllop. Bröllopsnatten skulle vara 3 månader lång. Men det hade de inte råd och tid med. De planerade att skaffa tre barn som de lyckades med efter att ha varit gifta i sex år.
De hade köpt ett hus på blåbärsbacken och Kalle byggde en bastu på husets andra våning ganska snart och han installerade ett plaströr genom väggen med öppningsbar lucka så att man kunde få frisk luft direkt under bastuaggregatet. Och den andra öppningen i väggen gjorde han nära taket till frånluftsfläktens ventilationsrör.
En gång senare frågade förmannen Kalle om han ville jobba extra på fredagsnatt, annars måste Pirjo vara ensam rullare över natten. OK sade Kalle: - Rulla Pirjo hela natten! Då sa förmannen: - Så bra och började gå, men stannade, vände sig om och frågade: Vad sa du Kalle? Sedan småskrattade han och gick.
Det var flera av arbetskamraterna som klagade på att de inte kunde sova riktigt. En del använde sömnpiller så att blev de beroende av dem och det var inte bra. Kajsa och Kalle använde naturliga sömnmedel: bastubad, älskog och öl. Och vilken härlig sömn de fick, helst när man njöt av alla tre sakerna under en och samma kväll, dessutom utan några biverkningar, eller hur?
Tack Åke Melin för att vi alltid kunde lita på dig.
Valio Kinnunen, med f.d. anställningsnummer 2005.
Och Kalle kom till Hallstavik. På personalkontoret frågade personalchefen Åke Melin om hans personuppgifter och andra saker via en tolk. Samtidigt var där en svenska som hette Kajsa som även hon sökte efter ett jobb. Och personalchefen sa att båda kan börja som hjälprullare på 11: an nu på måndag.
Nästa dag anmälde sig Kalle till en frivillig kvällskurs i svenska och då hade han tur: Kursledaren var en svenska som hade lärt sig finska så att hon kunde hjälpa nybörjare att översätta. Det är mycket viktigt att språkläraren och eleven har ett gemensamt språk, vilket det än må vara.
Redan under första arbetsdagen tittade Kalle över en pappersrulle länge och djupt in i Kajsas vackra, svenska ögon – och då var han såld!
Efter några veckor sa arbetsledaren till Kajsa att hon skulle börja jobba på emballeringen och till Kalle att han kan börja lära sig sköta rullmaskinen och Matti kan visa hur man gör. Kajsa och Kalle började sällskapa och när de promenerade tillsammans brukade de stanna till vid Hallstaviks Kysspark.
Sällskapandet hade gått så långt att de ville gifta sig, men att de gärna skulle åka till nordligaste Lappland i början av november för att hålla sitt bröllop. Bröllopsnatten skulle vara 3 månader lång. Men det hade de inte råd och tid med. De planerade att skaffa tre barn som de lyckades med efter att ha varit gifta i sex år.
De hade köpt ett hus på blåbärsbacken och Kalle byggde en bastu på husets andra våning ganska snart och han installerade ett plaströr genom väggen med öppningsbar lucka så att man kunde få frisk luft direkt under bastuaggregatet. Och den andra öppningen i väggen gjorde han nära taket till frånluftsfläktens ventilationsrör.
En gång senare frågade förmannen Kalle om han ville jobba extra på fredagsnatt, annars måste Pirjo vara ensam rullare över natten. OK sade Kalle: - Rulla Pirjo hela natten! Då sa förmannen: - Så bra och började gå, men stannade, vände sig om och frågade: Vad sa du Kalle? Sedan småskrattade han och gick.
Det var flera av arbetskamraterna som klagade på att de inte kunde sova riktigt. En del använde sömnpiller så att blev de beroende av dem och det var inte bra. Kajsa och Kalle använde naturliga sömnmedel: bastubad, älskog och öl. Och vilken härlig sömn de fick, helst när man njöt av alla tre sakerna under en och samma kväll, dessutom utan några biverkningar, eller hur?
Tack Åke Melin för att vi alltid kunde lita på dig.
Valio Kinnunen, med f.d. anställningsnummer 2005.

<< Home